Hej alla crossintresserade!
Nu är den sista tävlingen avklarad! Oj, oj, oj så trist det känns!!! Nu har man inga roliga tävlingar att längta efter och se fram emot. Vi började vår resa ned till Linköping redan på torsdag eftermiddag. Resan ned gick hur bra som helst, man har väl blivit rätt van att åka bil i timtal. Vi var framme i Linköping ca 13.00. Vi var bland dom första på plats, så vi hade många platser att välja mellan att parkera på. Det tokiga var att depån var jättelångt ifrån själva banan, så mamma hade en jobbig helg med sina kryckor! Det är inte så många depåer som är så väl planerade som Piteås, detta har vi sett nu när man har fått något att jämnföra med! Vädret var jättebra då vi kom fram, ca. 20 grader varmt och lite sol. Jag och pappa gick banan. Den såg jättebra ut. Vi insåg att denna bana blir tungkörd vid regn, och att med min motorcykels motor och fjädringskapacitet så kunde det bli ett tufft race! Det var en rätt teknisk bana med många lite mera snäva svängar, där man måsta växla ned någon växel, det är på sådana ställen jag tappar emot dom andra killarna pga att jag har lite mindre att köra med. Banan hade en hel del coola hopp, uppförstrappor och nedförstrappor, lite kuperad med någon längre backe med farthopp i. På eftermiddagen så kom Rasmus H. Vi gick banan tillsammans. Ännu lite senare så kom Eric E, vi gick också banan ett varv till, sedan gick vi hem till hans buss och kikade lite på crossfilmer. Det tråkiga var att jag började känna mig lite risig och förkyld, med ont i huvudet och halsen. Först så tordes jag inte berätta detta för mamma och pappa, för då kanske jag inte skulle få tävla dan därpå. Men mamma såg att det var någonting som var galet. Vi beslutade att vi skulle avvakta till dagen därpå.
Lördag vaknade jag med lite feberkänslor i kroppen, ont i huvudet och halsen, och mådde absolut inte helt hundra! Jag blev jätteledsen! Typiskt att detta skulle bli precis just nu, när man är på plats och har sett fram emot detta så himla länge. Jag tog lite alvedon och gick på förarmötet i alla fall. Jag skulle köra i den 2:a kvalgruppen, så det var ett tag mellan förarmötet och träningen. Vi beslutade att jag skulle prova att köra och känna efter. På träningen så kändes körningen bra, men orken var inte alls som den brukar vara. Jag blev alldeles degig i armarna efter ett tag! Banan var blöt pga nattens regn, och var lite tung. Efter träningen så pratade vi igenom hur vi skulle göra. Skulle vi åka hem, eller...? Jag var jätteledsen, jag ville så mycket, men orkade ingenting. Jag var jättebesviken! Efter mycket prat, så beslutade vi att jag skulle få köra i alla fall, men att jag skulle avbryta om jag kände mig värre. Kvalet gick åt pepparn! Jag tror att allt var emot mig denna dag! Jag fick framhjulspunka, föll i en kurva och blev påkörd!Efter detta så var jag så långt efter, så jag rullade runt och väntade på målflaggan. Påkörningen resulterade dessutom i en ömmande axel. Vid bussen så var jag matt och lite uppgiven, tyckte att oturen grinade lite väl mycket emot mig denna dag. Men lite prat med mamma löste en del tråkigheter, så till 2:a chansen så kändes humöret lite bättre, och slutade med en vinst och en lite bättre tid än på träningen. Detta satt bra, en dag som denna!
Finalen: 1:a heatet fick jag ett hyfsat utsläpp, men var ca 17-18:e intill första böj. Lyckades att köra upp mig till en 8:e plats i detta heat.
Heat 2: starten blev exakt densamma i detta heat. Fick jobba som en gnu för att köra upp mig!Banan var grymt dålig, tungkörd och jag lyckades till slut att köra upp även denna gång till en 8:e plats. Efter dessa heat så var jag helt slut, kändes som om jag skulle få beställa en taxi ned till bussen för att slippa gå! Detta var nog den jobbigaste tävlingen i hela min karriär. Jag slutade som total 6:a i hela svemo-cup. Detta är jag nöjd över. Jag hade som mål att vara topp 10!
Hejsvejs!!!!
12 år sedan
